Lördag 15/12 - Det blev fest ändå!

Yay, det blev fest ändå!

Hakade på min kompis S som är lite mer insatt i stockholms nattliv efter några år som singel. Kvällen började på förfestarstället Kellys vid medborgarplatsen där en öl bara kostar 19 spänn. Ingenstans att sitta, men man går så fort man hinkat i sig två öl :)

5 stycken singel-killar, 24-30 år, och det längsta förhållandet de haft varade i 4 år. Och jag passar på att fråga hur det är att vara singelkille. Det kom fram en väldigt negativ bild - makaroner och köttbullar på sin höjd. De få gånger man lyxar till det med lite ordentlig mat sitter ensam vid matbordet och önskar man hade någon att bjuda. Vardagskvällar med tråkig TV eller slå ihjäl tid på internet. Helger med festande i hopp om en enda sak - att hitta någon att få kramas med, och få dela en tillyxad måltid med.

När vi åmat klart oss joinade vi ett annat gäng med tjejer på finresturangen Victoria vid Kungsträdgården. Namnet i deras logga är skrivet i blooo-ood! Jag kände 2 av 14 pers i gruppen, men det var kul ändå. Live piano-lounge-musik och en stor tillbringare med.. va heter det... julöl.. nej det där sötare man alltid har på julbord... Mumma!

När vi var klara där gick vi några meter till Café Opera och kommer faktiskt in utan något som helst knussel. Jag har ju aldrig vart på nåt av dom här ställena tidigare, jag jag har väl vart på kanske tre andra stockholmsklubbar förut. Anchor, 54... och 90's på riddarholmen.

Något som slår mig är vad små alla ställen är egentligen. Det är uteställen med plats för några få hundra pers, knökfullt och usel planlösning. I Dalarna är det mycket större, smartare tänkt, men det är ju knappast mer folk :)

Så hur var snobb-stället Cafét då? Tänk er en några hundra år gammal stor sal med takmålningar och krusiduller, gör en liten utbyggnad åt ena hållet och sätt en oval bar däremellan. Litet litet dansgolv i ena hörnet. Jävligt bra DJ, lyckas få det hela att gunga. Resultatet blir att folk står precis överallt å "dansar" (fulla människor på klubb dansar inte, jag vet inte riktigt vad man ska kalla det). De dansar i gångar, vid borden, överallt.

En skillnad mot andra ställen är att här flödar champangen, anställda tränger sig fram och tillbaka med stora champange-korgar med is till rika östermalms-nissar med slickat hår sitter och öser i sig champange vid borden med två av sina singel-kompisar och ser allmänt miserabla ut över att ingen tjej fortfarande joinat deras flaska vid bordet. Sen kommer ytterligare en 40 årig sliskig snubbe med blinkande brillor formade som stjärnor som ska bjuda de snygga unga tjejerna på något att dricka. Nej, inte ens här kan man köpa vad som helst för pengar.

Jag lovar mig själv att sån ska jag inte bli - bäst att festa klart medan man är ung.

Nu kanske det här vart en något negativ beskrivning, men faktum är att det var riktigt jävliga roligt! Vi dansade nonstop i 4 timmar innan vi drog vidare klockan halv tre på natten. Till Max. God ostig hamburgare, och en kompis fick till och med telefonnumret till en tjej i gänget innan han sprang till sista tåget hem.

"Gud, jag brukar ju aldrig ge mitt nummer sådär, har inte gjort på flera år! Men det var något med honom som kändes tryggt tycker jag" förklarade hon för mig efteråt.

Jag kom hem med nattbuss vid fem på natten. Inget intresse från någon i kväll heller. 500 spänn lyckades jag bränna också. Men jag hade jävligt kul! Helt klart värt det!