Hon hade som så många gånger tidigare vart lite orolig eftersom hennes mens var en dag sen, och har redan lärt sig att den kommer inte förren man slutat oroa sig och behöver därför ta ett test. Egentligen visste vi båda innan att svaret skulle vara att hon inte var gravid. Vi har inte fuskat, vi har skött vårt ansvar med skydd.
Mindre än en timme senare står det redan på hennes blogg. "Jag är gravid. FAAAN!". Jag känner väl att det är lite olustigt att gå ut med det sådär direkt, men den är ju ganska anonym och får hon stöd därifrån så är väl det ok.
Mitt jobb är ganska stressigt, mycket att göra, och hela tiden löpande kundkontakter med folk man pratat med i flera år. Datorer slutar aldrig att strula, det ska ni veta. Jag lägger det åt sidan resten av dagen, annars kunde jag lika gärna skita i det och gå hem, och det går inte, vi får prata ikväll.
Kvällen kommer, hon möter mig vid dörren, vi gråter och kramas och jag säger "Bara så du vet, jag kommer inte att lämna dig" - jag har sett mig som en ansvarsfull och bra människa. Det här kommer vi att lösa, på något sätt.
"Jag vet" blir svaret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar