Det kan ju finnas bra saker med ett barn också. Jag kommer få ha kontakt med den (tills nu) underbara person som vart mitt liv i åtta år. Bortsett från denna historia ser jag oss som två väldigt bra människor, och jag kan inte tänka mig en bättre mamma till mina barn.
Just nu känner jag hur underbar det hade vart att få vara med under hela utvecklingen, ligga och klappa på magen tills den blir stor och allt sånt.
Jag vill jättegärna ha det, jag vill jättegärna vara en del av det. Men inte nu!
lördag 24 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Det är någonting som är väldigt underbart, men det händer här och nu... missa det inte... :)
håller med föregående talare. det är NU det sker, go for it! :)
Du skriver om hur du gillar barn, o antagligen skulle gilla att ligga o klappa på magen. Dessutom verkar det som dom flesta i din närhet fått eller är på gång att få barn. Men du vill inte ha barn för att du vill fortsätta kunna köpa saker o köpa det o det i framtiden. Vad är det för saker som är som himla viktiga o som inte går att köpa när man har barn? Det undrar jag det.
Delvis låter det på dig som om du är redo men att du på andra halvan vill vara ett barn.
Jag tror du vinner tusenfalt mer på att vara delaktig i barnet och finnas där för det i ett förhållande än alla saker som du suktar över.
Om tio år när du ska köpa sakerna kanske dom inte ens är aktuella längre.
Och dessutom, tänk...tänk om det blir en son, tänk alla roliga barnleksaker det finns då, som till o med du, ett vuxet barn kan leka med.
Detta är inte menat på en pik alls, eller något på något sätt övertalande. Men på dig låter det som man måste ge upp hela livet, och ja visst, en viss del måste man ge upp, men man får tillbaka det och så mycket mer därtill.
Ha en fin kväll o hoppas att det löser sig på det bästa för er alla tre!
Du verkar vilja ha barn, så se till att vara med om det nu.
För det är nu det sker, det är nu en underbar kvinna bär på ditt barn.
Det är nu du har chansen att få vara med under graviditeten, du vet ALDRIG om du får en ny chans att uppleva det.
Min svåger var 28 när hans tjej (min syster) berättade att hon var gravid, han blev livrädd och tyckte allt var väldigt obehagligt.
Idag är han en urstolt pappa till en tvååring och en ny liten bebis är på väg som han ser fram emot.
Vad är det värsta som kan hända om du ställer dig vid Annas sida och blir delaktig i graviditeten ?
Hittade din och Annas bloggar i går och kunde inte annat än sträckläsa. Ni verkar båda vara varma och trevliga personer, men hamnade lite snett.
Jag tror och hoppas att ni hittar tillbaka till varandra och jag hoppas att Anna kan förstå att du behövde mer tid på dig att smälta det som innebär så stor förändring för er båda. En förändring som du inte fick vara med och fatta beslut om.
Ni var i otakt helt enkelt, hoppas verkligen att ni hittar takten igen.
Du, en sak kan jag säga till dig och det är att du ALDRIG kommer att känna att det är rätt tid för barn!
Jag är 45 år och pratar av erfarenhet.
"Jag ska bara..." är din största fiende. Tiden går jäkligt snabbt och som sagt, "rätt" tidpunkt kommer inte.
Njut av nuet och ta emot det som ges istället.
Susanne: Du, en sak kan jag säga till dig och det är att du ALDRIG kommer att känna att det är rätt tid för barn!
Det här tror jag verkligen inte är något generellt. Det är många som mycket väl känner sig mogna och planerar barn.
Skicka en kommentar